Avslut

‎"Until the lion has his historian," the African proverb goes, "the hunter will always be a hero."

Kontinenten Afrika!

En sak jag funderat mycket på är faktumet att man generaliserar kring Afrika som om det vore ett land och att det är svårt att komma ifrån då Afrika är Afrika, en kontinet med 54 länder. Men endå; EN kontinent. Och det är ju som det är, det är endast en kontinent, det är en kontinentalplatta. Men så som man ser på bifogad bild(jag har varit källkritisk och kollat många källor; det är så koninentalplattorna ser ut enligt dagens vetenskap) är även Europa + stor del av Asien samma konitnentalplatta, men räknas endå som olika världsdelar. Jag tänker bara; för att minimera generaliseringen kring Afrika bör vi kanske dela upp den i mindre delar, typ tre delar; Södra, Mellersta och Norra Afrika. Visst, i media kallas det ju ofta redan Södra och Norra etc. men det jag vill är att man gör det officiellt så att det blir mindre legitimt att referera till "Afrika". Lite som man gjort med Amerika. Där har man ju insett att det är sådan enorm kulturell, geografisk och ekonomisk skillnad att man inte kan prata om det som i en världsdel, utan där finns det reda tre.

Sen måste man kanske skilja på orden kontinent och världsdel. Det jag vill är att man tänker på Afrika som i olika världsdelar. Det kan vara lika stor kulturell och ekonomisk skillnad mellan folk och länder i olika delar av Afrika som i te.x. Europa och Asien. En kontinent är den rent geografiska indelningen av världens massa. Det är så jag har uppfattat det i alla fall.

Vill tillägga att jag är smärtsamt medveten om hur dåligt ritad kartan är, Afrika är löjligt litet.

KENYAGRUPPEN BLOGGAR

Vi tänkte ta med en bild av en vacker Massai-kvinna (som vi har lite problem med att klistra in här, vi vt inte om den syns).
Men - kanske inte för att säga "kenyans-look-like-this." Vi tänkte mer såhär:
Betraktaren "ska" tänka:
Justdet, dethär känner jag igen, såhär ser de ut i Kenya.
Sedan tänkte vi ha en stödtext där det (t ex )står att:
2 % av folket i Kenya är massaier. 6% av folket som lever i Kenya är somalier. Detta kanske kan få betraktaren att upptäcka sin okunnighet/ sina förutfattade meningar. Alltså; förutfattade meningar om Kenyansk kultur.

Kanske blev lite flummigt dethär. Hoppas ni förstår vad vi menar. Om någon har ett förslag till förbättring av denna idé tar vi tacksamt emot det.

En intressant bild

Min grupp har valt att arbeta med landet Kenya. Jag hittade en trevlig bild som du kan hitta här: http://www.mynewsdesk.com/files/dccde3c5e7da910b30ed31c3ba034d4b/resources/ResourceHiresImage/thumbnails/clowner_utan_granser_kalle_granberg_kenya_new_medium.jpg?1288337535

Jag tyckte den var väldigt lustig. Vi har bloggat tidigare om att bilder inte behöver vara så uppenbara utan att de kan ha ett större, inte så direkt budskap. Det faktiska motivet på bilden är en vuxen vit man som sträcker ut tungan åt ett litet svart barn, som räcker ut sin tunga med. Man skulle kunna tolka det som att de leker, vilket de också gör om man läser om omständigheterna runt bilden, men taget ur sitt sammanhang och om man gillar att tolka in saker i det man ser så kan man se den övervuxna vita övermakten som koloniaserat Afrika, lämnat men endå inte lämnat det ifred. Man ser Afrika, som inte ens kommit in i puberteten och har på sig västerlänska kläder, som endå också räcker ut tungan åt övermakten. Afrika reser sig. Efter att kolonisatörerna "fött fram" barnet vi kallar Afrika, uppfostrat det enligt västerlänsk lära, klätt honom i våra kläder så har han vuxit upp mer och mer och börjat hävda sig på "våra" sätt.

Vad tycker ni?

KENYAGRUPPEN BLOGGAR

Vi funderar lite över denna bild: http://www.phototravels.net/kenya/kikuyu/photo-kenya-kikuyu-d-032.html

Bilden som vi länkade till ovan, är kanske något vi inte brukar se hos "afrikanska" (vi vet, 54 länder) kvinnor, självständig, stark, kämpande, modig och lite stolt, som sagt brukar vi ofta se kvinnor, framför allt afrikanska, som offer, vilsna, utanför, ledsna osv.
Vi tyckte att det var härligt att se en sådan bild!
Nu vet vi ju inte om alla kvinnor i Kenya är som kvinnan på bilden, men vi känner ändå att det skulle vara härligt att använda en sånhär bild som strider mot normen media har matat i oss.. den med fattiga smala människor med flugor i ögonen..

Andra tankar...
Vi har snackat väldig mycket om många bilder, och vi kom fram till att vi inte behöver vara så bokstavliga mer symboliska, t.ex. om man skriver om fattiga barn behöver man inte ta en bild på fattiga barn... Utan kanske på ett matpaket, osv..

Reflektion om den väldiga kontinenten Afrika.

Vårt första hinder är enormt. Afrika är, hallå, jättestort. Även om det begränsats till "Afrika söder om Sahara" så är det ett väldigt område. Vi har räknat, och det finns ca... Okej vi räknade inte men det är ju sjukt många. Asså ska vi helt enkelt köra på den traditionella bilden av Afrika, det vill vi inte. Det känns väldigt förlegat. Kan man verkligen ge en någolunda nyanserad bild av en så väldig kontinent på 20 bilder där vi också ska ta utrymme till att jämnföra med Sverige. Ska vi generallisera om så vidt skilda länder som ett? Det är ju som att genereallisera Svergie och Moldavien, två länder, båda ligger i Europa, men det är ett av det rikaste och det fattigaste.

Är inte tanken att man ska börja se Afrika i ett nytt, okolonisatoriskt ljus? Där vi inte buntar ihop så mycket folk under betäckningen "Afrikan" i samma stil som "Fransos"?

Av My, Rozha, Åse och Clara.

Världskulturmuseet och... Ja det var väl ingen föreläsning?

Det var lite kul det där med att leka. Vad är på riktigt och vad är falskt?

Är allt på riktigt; även det som är på lek?

Eller är allt på lek och inget är på riktigt?

Vad är på riktigt och vad är lek?

Är det kanske så att leka är det som är på riktigt och det som är på riktigt är lek..?

Jag tror man är sig själv på något sätt. Kan ju bara relatera till mig och det är så det alltid varit; hur mycket jag än försökt vara normal så har jag alltid misslyckats. Jag lös alltid igenom. Sen kan jag kanske hålla med om att mycket av hur vi tänker och reagerar är inlärt. Men det är ju väldigt många som döljer sig själva; försöker medvetet vara som man får veta är mest passande. Vadå; är det de vill dölja också bara inlärt? Och om det är inlärt av samhället, varför skulle det då vara så opassande att det bör döljas? Eller är det så att även när vi spränger de ramar som begränsar oss, är det fortfarande inlärt? Varför då spränga dem? Om jag nu anser att jag i mångt och mycket är mig själv; är det fortfarande bara inlärt?

Är det verkligen önskvärt att spränga dessa ramar?

Det var dock inspirerade att få påminnelsen av att man faktiskt inte behöver vara som man bör. Det behöver man ibland.

Jag öppnar för allas kommentarer.

"I den här byn håller vi ihop."

Byborna i Änglagård har levt tillsammans i en relativt isolerad by medan Zack och Fanny har rest runt i världen och upplevt många andra sorters människor och levnadssätt. Deras syn på världen och på livet är mycket olika och detta gör att de har mycket svårt att relatera till varandra vilket skapar spänningar mellan de olika parterna. Denna sortens konflikt är mycket vanlig, både i små och stora mått, från krig mellan länder till grannfejder. Vi och de. Det som vi inte känner till är farligt och måste handskas med försiktigt och med misstänksamhet. Det enda vi kan göra för att minska detta är att försöka vara öppnare och visa empati för andra personer som kanske inte är som vi själva. Zack och Fanny är ju väldigt olika från 'normen' som existerar i Änglagård som är rena modellen för ett återhållsamt kristet samhälle. Till exempel verkar ju Fanny och Zack mycket med öppna med sexualitet än byborna där ett heterosexuellt äktenskap verkar vara den enda vägen. Ett annat exempel är kvinnornas reaktion över Fannys klädval; 'hon var ju nästan naken'.

Fast fördomarna är inte ensidiga, Fanny verkar ju ganska fast i sin tro att de flesta byborna är trångsynta lantisar som inte vet tillräckligt om världen. Hon gör sig löjlig över affärsägaren som inte vet mycket om vin och hon verkar finna nöje i att provocera byborna genom att bjuda in utländska vänner, bada naken och ha fester.

De finns några som verkar i alla fall försöka hålla ögonen öppna, som till exempel prästen i byn som i vissa delar av filmen fungerar som medlare mellan de olika parterna som är i konflikt. Gottfried är också en av de som inte verkar negativt inställd till Fannys och Zacks ankomst till byn, men först efter att ha spenderat tid med de båda och lärt känna dem.

TO BE CONTINUED